Patrik Larsson: ”Jag kommer att följa LBK noga”

Tre och en halv säsong.
Det fick räcka för tränaren Patrik Larsson i Ljusdals BK.
Och att det blev ett snöpligt slut på säsongen, i och med förlusten mot Kalix på bortaplan, har inget med hans beslut att göra.
– Nej, det är min jobbsituation, hur än gärna jag vill så får jag helt enkelt inte ihop det, säger Patrik.

Alla minns väl hur det slutade för Patrik Larsson i Ljusdals BK. Slutade i och med de två avslutade förlusterna i kvalspelet efter fyra raka segrar.
– Vilket slut, jag menar åtta poäng borde förstås ha räckt, men det gjorde inte det den här gången. Det ska förstås ske nån gång det också, men säg att det inte gör det vart 30:e år typ.

Men nån som kommer ihåg hur det en gång började för Patrik Larsson i LBK?
– Jag hade själv klivit av i Bollnäs under säsongen och så ringde Björn ”Böna” Eriksson (vi känner varandra väl sedan tiden tillsammans i Sirius) och frågade om vi skulle hjälpas åt i och med att Jesper Söderbäck fick gå. Vårt uppdrag var kort och gott att klara LBK kvar i elitserien. Och vi skulle bara spela hem det i den sista kvalmatchen hemma på IP när vi mötte Katrineholm, vi fick stryk och vi satt där på avbytarbänken, deppade och var ur serien. Trodde vi. Men på övertid gjorde Gais ett mål mot Gripen – och det räddade oss, säger Patrik.

Det var den första halva säsongen. Sen klev Björn ”Böna” Eriksson av och Patrik blev huvudtränare med Lännart Nilzon vid sin sida. Och trots en bra första halva av serien och sedan flera ”väldigt-nära-poäng-matcher” så blev det respass.
Det som hände efter det, det vill säga när planeringen inför nästa säsong startade, gör Patrik Larsson stolt. Och kommer att vara ett bandyminne som han tar med sig lååångt in i framtiden.
– Stolt tillsammans med klubbchefen Ola Bengtsson och marknadsansvariga Micke Vallin och de fem-sex-sju spelarna vi hade kvar sedan bland andra tongivande spelare som Oscar Jonsson, Kalle Mårtensson och Johan Jansson Hydling lämnade. Ett tag var vi inne på att börja om i division 1, det är ju lätt att ta till flykt i ett sånt läge, men det vi – och framförallt spelarna – gjorde efter det var helt avgörande för där LBK är i dag. Vi hittade kraft tillsammans och vann serien och det var riktigt bra gjort. Sen att vi inte räckte till i kvalet är en annan sak.

Den tredje säsongen. Den som avslutades för två månader sedan – då skulle det ske. LBK kraftsamlade och skulle till elitserien. Och nära var det.
– Vi gjorde det mesta rätt och, som sagt, åtta poäng borde ha räckt för avancemang. Men små marginaler gjorde att det inte gjorde det den här gången.

LBK ville ha dig kvar och hade en lösning, men…?
– Jag får inte ihop det i och med min nya jobbsituation. Det är tråkigt för jag har trivts otroligt bra med LBK. Och jag tycker att klubben jobbar helt rätt med en långsiktig satsning på ungdomar samtidigt som man har kortsiktiga mål. Det är en samsyn som jag gillar.

Hur kommer din bandyframtid att se ut?
– Jag har fått lite förfrågningar från Bollnäs, förfrågningar om styrelsejobb och som rådgivare, men det känns inte aktuellt för min del. Nä, jag kommer att noga följa LBK. Jag är spänd på att se ungdomarnas utveckling och jag kommer att se många matcher i framtiden, det är ett som är säkert. Jag erkänner, det gör ont att inte kunna vara med fullt ut i klubben.

Text: Leif Sundell