Grattis till årets eldsjäl: Solvei Envall!
I torsdags fick Solvei Envall ta emot priset som årets eldsjäl i kategorin integration. En utmärkelse hon tog emot under Eldsjälsgalan 2019 och som hon fick för sitt arbete för att hjälpa nyanlända tjejer att komma in i samhället med hjälp av idrott. Här nedan följer en intervju med Solvei Envall som delar med sig av sina tankar.
Först och främst ett stort och välförtjänt grattis från LBK! Hur kändes det att kliva upp på scenen och ta emot priset?
Tack! Det kändes fantastiskt bra. Jag har kämpat som ett djur hela mitt liv med att försöka göra folk nöjda och aldrig känt, hur slut jag än har varit och mycket bra jag än har gjort, att jag har räckt till. Så när man får så mycket uppskattning och beröm från höger till vänster så blir man nästan gråtfärdig!
Kan du berätta mer om ditt integrationsarbete?
Ljusdals Fritid är en ideell förening som Jon Persson drog igång och som blev mycket större än vad vi trodde från början. Vi sökte aldrig några projektpengar utan byggde upp den först och sökte därefter bidrag, men det har inte gått så bra med ansökningar och dessutom tycker vi det är tråkigt. Att sälja sig och jobba med att skriva ansökningar och sedan vänta länge på svar med förhoppningar och att därefter få ett nej är ju lika krävande som ett dåligt förhållande!
Ditt pris som årets eldsjäl inkluderade även en summa pengar som du får lägga ner på ett valfritt projekt. Vet du redan nu hur du tänker använda summan?
Mina pengar kommer jag att bränna fort! Min första tanke var att jag kan ta semester från jobbet i sommar och ägna mig åt mina vänner i Ljusdals Fritid som jag nu inte hinner med så mycket som det finns behov för. Mitt mål är att kunna säga upp mig från jobbet i cafeterian på Slotte som jag ofrivilligt blev förflyttad till då skolan inte hade råd att driva gymet längre. Jag vill ju kunna arbeta med det här hela tiden, stressen i att inte räcka till och att säga nej har inte varit kul.
Hur kommer nyanlända tjejer i kontakt med dig och Ljusdals Fritid?
Tjejerna kommer i kontakt med mig automatiskt och så träffar vi andra nyanlända genom andra som har involverats. Ser jag någon ny tjej så frågar jag alltid vem hon är och så blir man presenterad för varandra. Jag skulle önska att vi ljusdalingar lärde känna varandra mycket bättre och hade mer tid för att hjälpas åt. Det är för få som hjälper till i föreningar och då blir lasset tungt för de som står ensamma. Ett ganska typiskt exempel är när vissa föräldrar bara lämnar och hämtar i samband med träningar istället för att stanna kvar för att hjälpa till.
Sedan tycker jag att idrotten är så viktig för samhällsnyttan att jag tycker det är konstigt att det inte är ett jobb precis som att arbeta som polis eller fritidsgårds-personal. Det är ju trots allt ett jobb och ett mycket viktigt jobb!
Du har även hjälpt till i bandyklubben, hur blev du involverad inom bandyn?
Det är pappa som är sargvakt och jag har hoppat in ibland när det har varit behov. Mina föräldrar har också mycket att göra med föreningsliv, byalag, hälsingegårdarna, jägarutbilning, jakthundsklubb och politik och sådant de engagerar sig i. Det brukar vara något nytt i stort sett varje månad, aktiviteter som hela familjen brukar involveras i…
Många kloka ord från Solvei Envall. En eldsjäl som LBK önskar ett stort lycka till i framtiden med sitt viktiga arbete!
