Jonas lägger handskarna på hyllan

, ,
Första matchen: Den mot IFK Vänersborg hemma på IP som 16-åring.
Sista matchen: Mot Kalix i den förra säsongens sista match, fast då på avbytarbänken.
Den sista ”riktiga” matchen var den svängiga förlustmatchen (8-9) mot Örebro (19 januari) hemma på Idrottsparken.

Nu lägger LBK-målvakten Jonas Svensson, 36 år, upp målvaktshandskarna på hyllan.

Storebror Pär och storasyster Maria var målvakter i Ljusdals BK:s ungdomslag. Och det kan ha varit den bidragande orsaken till att LBK:s ”store-lille-målvakt”, Jonas Svensson, blivit en av de mest framgångsrika bollmotarna i klubbens historia. Detta i en klubb som genom åren visat sig vara något av experter på att fostra duktiga målvakter.

För Jonas Svensson var valet givet. Redan som sex, eller var det sjuåring, så ställde han sig i målet när det vankades tvåmålsspel i den dåvarande årliga ungdomshöjdpunkten på Idrottsparken, ”Knattecupen”.

Och målvaktsträningen fortsatte hemmavid, på Klaragatan 8, bara ett målvaktsutkast från IP,  när pappa Ove och Jonas fixade en bandyplan hemma i vardagsrummet. Bandyklubba och boll var dock strängeligen förbjudet och ett tejpat mål på tapeten var det heller inte tal om. Mamma Eva-Lis var bestämd i det fallet och det fick bli innebandyklubba med en strumpa på bladet och en innebandyboll istället, nån dörrpost blev målstolpe och en tavla på väggen var lika med ribban Ska vi tro att det var hemma i vardagsrummet som reaktionssnabbheten och närspelet, två av Jonas absoluta styrkor som målvakt, föddes.

Längtan efter att bli den store bandymålvakten föddes definitivt i pappa Oves närvaro. Söndagar klockan 14.00 under vinterhalvåret var högtidsstunder. Då började Sportextra – och de andra halvlekarna i Allsvenskan i bandy. Ljusdals BK var, på den tiden, ett av lagen i den högsta bandyserien.

Åren gick och Jonas tog snabbt vägen in i LBK:s A-lag. Debuten är värd att berätta om. På lördagen säkrade nämligen LBK:s juniorlag en plats i slutspelet via seger mot Kalix på bortaplan. Direkt efter den matchen blev det nattåget hemåt och 13.15 på söndagen skedde A-lagsdebuten när LBK mötte IFK Vänersborg. Det började så där. Det blev nämligen ett tidigt mål i baken (hälsingebekantingen Stefan Larsson målskytt), men det blev till slut seger för LBK. Och plustecken för LBK-målvakten. ”Han kan bli nå´t”.

Under den långa bandyresan har Jonas fått vara med om både med (mest) och motgång. Får han välja själv så finns det höjdpunkter som den första nattmatchen mot Bollnäs i World Cup, då var han 17 år, hela säsongen 2007/08 när han kom tillbaka till Hammarby. Jonas flyttade till Hammarby inför säsongen 2003/04) och efter en säsong i Sandvikens AIK gick flytten tillbaka till huvudstaden. Bajen tappade till den här säsongen 2007/08 namnkunniga spelare som Stefan ”X:et” Eriksson, Kalle Spjuth, Olov Englund och Andreas Bergwall till Ryssland och var starkt nederlagstippat. Laget vann dock Svenska Cupen och Jonas belönades med en landslagsplats efter en mycket bra turnering. Sen pressade Bajen Sandvikens AIK till fyra matcher i SM-semifinalen. Ingen SM-final där alltså, men väl två finaler där Edsbyn blev för svåra. Den där ”toppensäsongen” 2007/08 hade förresten ett mörker med sig också i och med att pappa Ove avled hastigt alldeles för ung (64 år gammal). Det här skedde precis när försäsongen drog igång.

Säsongen 2009/10 vände Jonas hem till Ljusdal och LBK igen. Målet var att ta LBK tillbaka till Elitserien. Det tog tre säsonger innan det skedde. Och på vilket sätt – Örebro hemma på Idrottsparken i den sista omgången i en ren seriefinal. LBK vann med 4-3 inför 3108 personer. Naturligtvis är det ett bandyminne som Jonas Svensson rankar högt. Precis som den där matchen, också den mot Örebro, när LBK måste vinna den slutliga kvalmatchen och samtidigt plocka in en massa mål. En omöjlig historia som blev möjlig. Efter ett tidigt 0-2-underläge så vände LBK och vann med 8-2 och blev därmed kvar i Elitserien.

Mitt i säsongen 2015/16 drabbades Jonas av en mystisk sjukdom. Det började med ryggont i samband med bortamatchen mot Haparanda. Fortsatte med svullna leder, främst i knäna, fötterna , armbågar samt ont över bröstet. Dessutom feber i sex veckor, svår värk och kraftlöshet. Sängen var vad som gällde i det läget. De första diagnoserna löd på borrelia och nån kronisk ryggsjukdom.

Men det skulle bli bättre och när säsongen drog igång året efter fanns han med på isen igen. Med små bakslag ska tilläggas. Det senaste under den gångna säsongen när han fick problem med ena ögat. Det var efter hemmamatchen mot Örebro i mitten av januari. Det blev ändrad medicinering och målet var att vara med  igen innan säsongen slutade och när LBK åkte till Kalix för säsongens sista seriematch var han med igen. På bänken dock.

Men nu sätter Jonas Svensson punkt. En bandyspelare (målvakt) som definitivt kommer att vara saknad av LBK-supportrarna. Hans blixtrande parader, hans jämfotahopp när något (främst domslut) gick emot där ute på isen. Arg men ändå glad kanske skulle vara en bra kombination i det fallet. Hans närvaro i omklädningsrummet kommer absolut att saknas bland lagkamraterna.

Och nu då? Jo, han kommer att fortsätta med bandy. Då, som tidigare, som eventansvarig inom Ljusdals BK. ExTe Cupen är en stor del av det. Det plus att han finns med på ett hörn när det gäller marknadsdelen också. Han kommer förstås också att dela med sig av sina målvaktskunskaper till efterträdarna Axel Nilzon och Sebastian Lundgren. En annan mycket viktig sak – mer tid för att ”hänga” med sina barn, Majken och Olle.

 

//Leif Sundell