LBK F17, laget som har 75 mil till sina hemmamatcher!

Ljusdals bandytjejer, landets mest beresta idrottsutövare? För det kan väl knappast finnas några andra idrottare i vårt avlånga land som korsar så många breddgrader för att utöva sin favoritsport?

I ett unikt samarbete med Kalix har sex bandytjejer från Ljusdal fått nya lagkamrater bara en dryg halvtimmes resa från finska gränsen. Eftersom de ”bara” har trettiofem mil från Ljusdal till Zinkensdamm så innebär detta alltså att spelarna faktiskt har mindre än halva sträckan till sin längsta bortamatch jämfört med avståndet till sina hemmatcher i Kalix!

De sex ljusdalsspelarna Tuva Marcusson, Lea Svechnikova, Majken Hedqvist, Ella Swartswe, Elsa Alnehem Granström och Ylva Alnehem Granström har precis kommit tillbaka från senaste hemmamatchen i Norrbotten och eftersom vi lät spelarna få en välbehövlig vila har vi istället fått en intervju med lagets tränare Urban Skalberg. Vi kommer istället att följa upp tjejerna när deras serie, Allsvenskan Norra, drar igång igen i januari.

Ni har precis spelat ”hemmamatch” i Norrbotten, exakt hur långt är avståndet till Kalix?

Det är nästan 75 mil mellan Kalix och Ljusdal!

Hur kommer det sig att ni startade detta samarbete med Kalix?

Det började med att jag fick ett sms från Lennart Alm som är lagledare/tränare för Kalixtjejerna. Lennart frågade mig om vi ville påbörja ett samarbete med deras tjejer i F17 eftersom några av deras tjejer hade blivit för ”gamla” för att spela i F17-serien. Eftersom vi i Ljusdal inte hade tillräckligt med spelare för att få ihop till ett F17-lag så frågade jag tjejerna och styrelsen hur de ställde sig till detta. Inte minst blev det många samtal med Johan Jansson Hydling som blev något av ”spindeln i nätet” i detta unika samarbete.

Självklart var tjejerna glada att äntligen få ett lag att spela med, F17-serien avgörs i sammandragsform där man spelar alla matcher under två olika helger. Ett sammandrag i december i Uppsala och det andra i början av februari i Umeå.

Sedan bestämde vi oss för att vi ska träna på våra egna arenor och träffas under sammandragen. Vi var dessutom upp till Kalix en helg i början av oktober för att köra en teambuilding. Det var där som frågan kom upp om våra spelare även var intresserade av att spela med i deras damlag i Allsvenskan Norra och det var de ju så klart!

Hur tränar ni när ni aldrig har möjlighet att träna tillsammans?

Vi tränar på varsitt håll så det blir svårt att spela ihop sig men jag tycker att ”våra LBK-tjejer gör det otroligt bra. De har kommit in bra i deras spel och deras ”gäng” och de har dessutom blivit mycket väl omhändertagna av Kalixtjejerna och deras ledare. Det är ett härligt gäng och duktiga spelare som har hjälpt våra tjejer att trivas och komma in i laget.

Hur har samarbetet sett ut på isen så här långt, märker ni att spelarna börjar känna varandra på isen ju fler matcher ni har spelat?

Ja, det har gått bättre och bättre för varje match tycker jag. Man får dessutom inte glömma att några av våra tjejer bara har spelat 7-mannaspel tidigare. Att då hoppa in på en fullstor plan i ett damlag som dom inte har tränat ihop med är beundransvärt!

Dom är otroligt duktiga måste jag säga som fixar att åka 75 mil för att spela en match och sedan åka 75 mil tillbaka igen. En stor eloge till dom, men man märker att de brinner för den här sporten!

I helgen spelade ni hemmamatch mot Hammarby. Matchen slutade klockan fem på eftermiddagen, vilken tid var ni tillbaka i Ljusdal?

Vi kom iväg ganska fort efter matchen så vi rullade in i Ljusdal 02.40!

Hur åker ni fram och tillbaka till Kalix?

Nu har det blivit två resor till Kalix, en gång med minibuss och denna gång med egen bil. Jag har kört båda gångerna till Kalix, men sen har vi varit iväg på ”bortamatcher” också i Rättvik och Grycksbo. Matchen mot Grycksbo spelades i Falun och då skjutsade jag spelarna till Hudik där dom hoppade på Kalix spelarbuss som körde till Falun där de tillbringade natten. Första bortamatchen spelades mot Rättvik medan de spelade mot Falun dagen efter.

Inför nästa bortamatch var Jörgen Hedqvist chaufför, Jörgen är ju också en av föräldrarna. För egen del har jag ju även en grabb som spelar så det blir många mil i bilen under en säsong, men det är det absolut värt eftersom det är så kul att de vill spela bandy!

Hur fördriver ni tiden under alla långa resor?

Det blir mycket musik i bilen. Några sover och några håller på med mobilen medan jag själv håller ögonen på vägen.

Ni har nästa seriemöten i mitten av januari i Stockholm. Ska det bli skönt med bortamatcher igen så ni slipper åka så långt?

Ja, fast först har vi ett sammandrag med F17-laget i Uppsala i slutet av december, men då hoppar tjejerna på Kalixbussen i Hudiksvall. Så blir det även i januari när de ska spela bortamatch mot Hammarby.

Hur ser framtiden ut, kan vi räkna med ett renodlat ljusdalslag nästa år så tjejerna får spela på sin egen arena?

Tyvärr kommer vi inte få se något renodlat LBK-lag redan nästa säsong, men min önskan är att fler tjejer börjar spela bandy inte bara i Ljusdal utan i hela landet. Det behövs betydligt fler tjejer och ungdomar som börjar spela bandy.

Det finns några tjejer i lite lägre åldrar just nu så om några år så hoppas jag att Ljusdal kan ställa upp med ett eget damlag. Sedan finns det ju naturligtvis några ”Ljusdalstjejer” som redan nu spelar i andra lag som tex Linnea Larsson, Johanna Haräng och Matilda Öhman. Dessa tre kanske skulle tycka det vore kul att komma hem och spela för moderklubben i framtiden om det blir ett damlag igen? Det är då i fall min stora önskan!

Urban Skalbergs önskan är att i framtiden få ett renodlat damlag i Ljusdal. Har ni barn och ungdomar som vill börja spela med klubben så får ni gärna kontakta LBK!

Ni har mer information och telefonnummer på vår hemsida: www.ljusdalbandy.se